Ursvik med hund

C.s föräldrars hund heter Ruffie, och har nyss fyllt 1 år. Hon är en Eurasier och ser således ut som en vargbjörn, men är mycket lugnare och mindre blodtörstig än en vargbjörn. Hon är knappt blodtörsig alls, även om jag och C. bevittnade hur hon iskallt avrättade en citronfjäril under en av hennes valppromenader iFortsätt läsa ”Ursvik med hund”

Långpass en långsam lördag

Idag har jag brottats med rastlöshet. Denna helg är den första på länge utan planer, och därtill är C. iväg och besöker vänner i Arendal. Det saknas inte saker att göra, men de är små, eventuellt obetydliga saker. Jag tror att rastlösheten, och hela väsendets ovilja att gå ned i varv, är symptomatiskt från enFortsätt läsa ”Långpass en långsam lördag”

Julledigt gryningspass i Ursvik

I ett avseende är årets mörkaste dagar tacksamma: det är inte lögn att kalla en löprunda halv nio på morgonen en runda i gryningen. Vilket låter lite häftigare än vad det kanske var. De närmaste veckorna är jag ledigt. Det ska firas lite jul och nyår, det ska åkas lite korsan och tvärsan, och såFortsätt läsa ”Julledigt gryningspass i Ursvik”

Vinter i Grimsta

Jag ska eventuellt någon gång skriva om hur jag hamnade här i Vällingby, och hurdant 2019 var. Men nu ska jag bara skriva om min lilla morgontur på stigarna i Grimsta Naturreservat. Snön kom till Stockholm igår – säsongens första snö. Och den slaskade inte bara till sig, utan på morgonen var det tydliga minusgraderFortsätt läsa ”Vinter i Grimsta”